Louise Niska

en moppe pojke

IBLAND ÄR FAKTIST VISSA MER VÄRDA ÄN ANDRA.

---

^{_{det finns inget som kan säga hur är det.}}

^{_{varför man känner som man gör.}}

^{_{vem som bestämmer eller ser.}}

^{_{man gör fel som inte finns som fanns}}

^{_{som blir ärr som kliar och rivs}}

^{_{upp igen}}

^{_{och syns och finns och färgar}}

^{_{du är skyldig du är felet}}

^{_{jag ser dig och går sönder}}

^{_{du fanns idag}}

^{_{jag såg dig och gick sönder}}

^{_{minns du kanske igår när du}}

^{_{höll min hand, kanske inte}}

^{_{riktigt men såg på mig, eller}}

^{_{jag , tänkte på dig . igår.}}

^{_{såg du att du var felet}}

^{_{som gick sönder på min}}

^{_{arm eller din}}

^{_{jag ser dig och går sönder}}

^{_{du fanns idag}}

^{_{jag såg dig och gick sönder}}

^{_{varje bil ser ut som din}}

^{_{på håll. varje sjal luktar}}

^{_{som du. och varje stil}}

^{_{är din. på håll. det är alltid}}

^{_{dig jag ser.}}

^{_{du var kanske fel}}

^{_{jag ser dig och går sönder}}

^{_{du fanns nångång}}

^{_{jag såg och gick sönder}}

^{_{jag ser dig och går sönder}}

^{_{men
jag får skylla mig själv}}

^{_{som gick sönder på håll ser jag dig}}

_{^{och går sönder.
jag går sönder på håll.}}

^{_{-på håll}}

 

du. det är en sån där kväll ikväll då jag tänker på dig jag önskar att jag kunde gräva en grop åt oss. där tiden inte fanns och inte olle heller och jag vill vill vill vill vill vill vill vill vara din vän och du borde vara här nu. jag kommer inte kunna sova. du.